Fastän jag skriver mycket så kallar jag mig inte författare, utan aspirerande författare. Frågan är då, när kan man säga att man verkligen är en författare? Räcker det med att ha fått en bok publicerad? Om så är fallet, hur länge får man då behålla titeln? Ponera att någon skrev en bok som publicerades för 25 år sedan men floppade. Sedan dess har han refuserats gång på gång och aldrig fått något publicerat. Boken i fråga är utgången sedan länge, länge. Ska man då kalla denne någon författare, eller före detta författare? De flesta skulle nog hålla med om att före detta författare passar bättre. Men var går då gränsen, hur länge får man kalla sig författare?

Sedan är också frågan om man verkligen måste vara publicerad för att få kallas författare, något som jag personligen tycker. Men numera kan precis vem som helst bli publicerad. ”Förläggare” publicerar ens bok mot betalning, och vissa väljer att helt strunta i förlag och publicerar sig själva digitalt. En del av dessa självpublicerade författare har blivit mycket framgångsrika. Här måste jag säga att jag inte längre vet vad jag ska tycka. Det är inte helt enkelt i dessa dagar att avgöra vem som verkligen är författare och vem som är glad amatör.

Kanske är svaret på vem som är författare mer filosofiskt, en fråga om inställning till skrivande mer än något annat. Det finns många sådana definitioner där ute på nätet: vissa säger att om du känner att du måste skriva, så är du en författare. Enligt den definitionen så är jag då författare. Men jag tvekar. Vad tycker du kännetecknar en riktig författare?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation