Frågan i rubriken är en som många direkt skulle svara ”ja” på, även konflikt i romansammanhang är lite mer komplicerat än i verkliga livet. Konflikt kan sägas vara det som driver handlingen (och därmed romanen) framåt. Det kan finnas flera konflikter i en roman, och det är inte alls nödvändigt att konflikten löses i boken. Argumentet för att konflikter är nödvändiga är att utan sådana så finns det ingen handling i boken. För att försöka visa på vad som kan menas med en konflikt kan vi ta Lord of the Rings som exempel. Den stora konflikten är ju mellan Sauron och de fria folken. Sauron vill förslava dem, de fria folken är av annan åsikt. Men en annan konflikt i boken är den som Frodo drabbas av som ringbärare: hans begär till och beroende av härskarringen. Konflikten här är då specifikt mellan Frodo och ringen (även om det är en underkonflikt till den mellan Sauron och de fria folken).

Så är det då möjligt att tänka bort konflikter från skönlitteratur och fortfarande skapa läsbara romaner? Det är ovanligt med romaner utan konflikter, och när det inträffar rör det sig ofta om experimentell litteratur, och böcker som ofta inte är speciellt roliga att läsa. Men bara för att det är extremt svårt så behöver det inte betyda att det är omöjligt. Själv kommer jag dock nog aldrig att försöka mig på att skapa skönlitteratur utan några konflikter. Jag har helt enkelt inte nog med självförtroende för att tro att jag skulle kunna ro iland med det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation